Thursday, June 23, 2011

Sommarbody

Mitt första kortärmade alster! Jag har tidigare tänkt att man måste skydda de små armarna mot solen med långärmade kläder, men när det var som varmast tänkte jag om. Är det riktigt varmt kan till och med den tunnaste jersey bli alldeles för varm. Raskt klippte jag till en kortärmad body, men sen blev det svalt väder igen och den blev liggande. Nu äntligen blev den färdig! Återstår bara att invänta lämpligt väder för invigning.

Mönster
Body med kuvertringning stl 68 från Ottobre 5/2006, med förkortade ärmar.

Material
Interlock med vågade ränder och orange interlock från JNY design

Plus
För första gången lyckades jag frilägga bilden i Photoshop! Det gick ju lätt när tyget inte innehåller något vitt och jag fotade mot vit bakgrund, men hur gör man om plagget har både ljusa och mörka färger?

Minus
Att det är för kallt för kortärmat nu, men det verkar finnas hopp för nästa vecka!

Wednesday, June 8, 2011

Kusinmatchning

Vi blev lite avundsjuka på kusinens t-shirt här hemma, så det fick bli en matchande body till lilla S.

Mönster
Body med kuvertringning stl 68 från Ottobre 5/2006

Material
Jersey med ugglor från Znok
Orange tunn interlock till kantband från JNY design

Plus
Den här gången var det roligt att sy, och snabbt gick det också.

Minus
Nej! :-D

Monday, June 6, 2011

Livebild på rådjuren

Den blev ju faktiskt väldigt fin på, den där jobbiga bodyn...

Sunday, June 5, 2011

Oh deer...

Äntligen något nytt sytt kan man tänka, men det här var inget roligt syprojekt, allting strulade. Det var förstås därför det tog så lång tid. Tyget hade jag verkligen sett fram emot, och kanske var det just därför det faktiskt blev en besvikelse. Rådjuren är ojämna i kanterna, och själva tyget är lite ojämnt i sin struktur, med områden där trådarna liksom verkar tjockare? Och så är det så tunt att det blev svårt att sy i tycker jag. Uggletyget som jag beställde samtidigt var ju däremot en ritkig fullträff, så det jämnar väl ut sig.

Mönster
Body med kuvertringning stl 68 från Ottobre 5/2006

Material
Jersey "deer" från Znook
Gul interlock från JNY

Plus
Ja det skulle väl vara att den äntligen är färdig...

Minus
Det mesta. Kantbanden bubblar sig, sömmarna blev fula, den gula tråden matchade inte kantbandet ordentligt, ena ärmslutet blev ojämnt, ja inget blev riktigt på topp. Dessutom hade jag klantat mig när jag ritade av mönstret och ritat av fel ärm, så ärmarna var alldeles för stora och passade inte alls i ärmhålen. Jag fattade ingenting och fick ta ett par veckors paus med sömnaden innan jag äntligen tog mig för att kolla upp mönstret och upptäckte misstaget. Sen var det ju som tur var lätt att klippa bort lite av ärmarna så att det ordnade sig. Men nej, den här bodyn var inte rolig att göra.

Hur det började

Jag har tidigare blivit ombedd att berätta lite om hur jag började sy barnkläder, så det tänkte jag försöka göra nu.

Jag har alltid varit lite pysslig, gillar att rita, virka, göra pärlplattor (inte alls så barnsligt som många tror!) osv. Att sy har jag dock alltid tyckt har varit lite för mycket styrt av regler: man bara följer ett mönster och har inte så mycket utrymme att hitta på själv. Dessutom har jag lite för dåligt tålamod för att vara så noggrann som jag alltid tänkt att man måste vara för att sy riktigt fint.

Senast jag sydde var när jag bodde hemma hos mina föräldrar (90-talet!) och hade tillgång till min mammas gamla Husqvarnamaskin från 60-talet. Lite opraktiskt har det varit att inte ens kunna lägga upp ett par byxor själv, så för två år sen bestämde jag mig för att skaffa en symaskin. Jag kunde ju ingenting, och tyckte att alla de nya maskinerna såg så plastiga ut, så valet föll på en underbart retro Husqvarna 2000 från 1976:


Det var nog till 99% utseendet som styrde, och så 1% att jag faktiskt vet hur den här maskinen funkar.

Sen tog det ungefär ett år tills jag började använda maskinen. Jag var gravid och ville göra ett lapptäcke till bebisen. Jag skaffade skärmatta och rullkniv och satte igång och pusslade ihop olika tyger. Det jag trodde skulle bli ett långtidsprojekt var klart på nolltid och gav mersmak:




På Stoff och Stil hade jag sett ett trikåtyg jag inte kunde motstå trots att jag inte hade någon plan för det, så jag köpte en halvmeter. En mössa borde jag väl kunna sy tänkte jag, och efter lite googlande hittade jag det här mönstret hos kokalal. Jag hade ju ingen overlock, men det gick bra med bindsömmen på min Husqvarna efter att jag hade mixtrat med inställningarna en hel del. Som tur är kan man minska på pressarfotstrycket på min maskin, annars hade det aldrig gått att sy i trikå tror jag. Den första mössan blev knölig och ful, jag fattade inte att jag skulle klippa bort sömsmånen. Den andra blev dock bättre, och snart var jag igång och massproducerade mössor.


Även om det är kul och går fort att sy mössor kan man faktiskt tröttna efter ett tag :-D så jag gav mig på att sy ett par sparkbyxor i velour efter ett mönster från Stoff och Stil. Det var SVÅRT på min gamla symaskin. Velouren halkade hit och dit och dammade så att det killade i näsan. Jag försökte behålla lugnet och tänkte att nu när jag ska bli mamma måste jag ha mycket tålamod :-) Till slut fick jag till de här:

Väldigt knöliga i grenen blev de, så nästa par fick bli lite förenklade, utan knäppning i grenen:


Tyvärr har dessa mina första alster aldrig blivit använda eftersom de är så stora i storleken. Stl 62 enligt mönstret, men min dotter som är 5 månader skulle möjligen kunna ha dem nu, och det är ju inte så praktiskt i sommarvärmen. Dessutom är de väldigt breda och skulle nog se ut som en påse på. Bu för stoff och stils mönster alltså, men jag lärde mig mycket på vägen, särskilt om tålamod.

Efter detta äventyr hade jag fått blodad tand och beställde ett gammalt mönster av Ottobre där det fanns mönster till muddbyxor och body. Att kantbanda med den vanliga maskinen lärde jag mig också hos kokalal. Den första bodyn blev lite knasig, jag fattade inte hur jag skulle passa ihop delarna i halsringningen så den blev alldeles för stor. Kantbandet gjorde jag i muddväv, vilket jag nu tycker är alldeles för hårt och därför extra svårt. Nästa body blev bättre, med riktig halsringning och interlock som kantband.


Sen var det bara att fortsätta öva, jag sydde massor av bodys och byxor:


...och svor över allt bara halkar hit och dit när man syr bindsöm. Tänk om man hade en overlock! Och så, på min födelsedag i höstas, fick jag den bästa födelsedagspresenten av min fina fina sambo:


En Pfaff Hobbylock 2.0. Plötsligt var det roligt att sy i velour, och all trikåsömnad gick som en dans! Jag fortsätter att öva mig, och en stor del av dotterns garderob är faktiskt sydd av mig. Det är så kul att själv få välja tyger och kombinera med kantband, inte alls så strikt och styrt av regler som jag trodde. Det går bra att ändra lite här och där utan att det blir katastrof, och så himla noggrann kanske jag inte alltid är heller :-)