Sunday, November 24, 2013

Mitt i prick!

Eftersom klänningen i mitt föregående inlägg blev alldeles för stor ville jag prova modellen igen i en storlek som passar. Det prickiga tyget är en favorit som jag sparat tills jag hittade den perfekta modellen att använda det till, och det har jag helt klart gjort nu! Jag är mycket nöjd med denna klänning, och den här gången gick det hur bra som helst att sy fast framilonbandet. Jag töjde det en liten aning mer än vad som stod i beskrivningen och då blev det bra. 

Mönster
Circus horse tunika från Ottobre 4/2013, stl 92 (stor i storleken).

Material
Jersey från Michas Stoffecke köpt från Znok. Orange interlock från JNY.

Thursday, November 14, 2013

Ssssssssss

S är förtjust i bokstäver. Nästan alla bokstäver kan hon koppla till en sak eller en person. D är till exempel dagis bokstav, och så vidare. Såklart måste hon då ha en klänning med sin egen bokstav på!

Jag har mycket begränsad erfarenhet av applikationer, och jag har aldrig tidigare använt framilonband (dock har jag rynkat med rynktrådar många gånger) så hela den här klänningen får man väl se som ett test. Applikationen är jag nöjd med, jag följde kokalals guide. MEN det blommiga tyget hamnade ju upp och ned... men det kanske det mest är jag som ser får man hoppas.

Framilonbandet då? Nja. Jag letade ett tag efter infomration om hur man ska sy fast det, och det enda jag hittade var att folk sytt fast det med vanlig sicksack, så det provade jag först. Inte bra! Både tyg och band halkade hit och dit, och det kändes som att nålen skulle kunna gå av eftersom man måste sträcka bandet så, och dessutom hände det en gång att det blev ett långt hål i framilonbandet av nålen. Jag sprättade upp alltihop och provade igen med overlocken. Mycket bättre! Overlockens jättepressarfot höll allting stadigt på plats och resultatet blev en jämnare rynkning. Ändå finns det problem kvar: Jag klippte till framilonbandet så långt som jag ville att den färdigrynkade kanten skulle bli, men den färdiga kanten blev längre än jag klippt bandet. Bandet återfick alltså inte sin ursprungliga längd efter att jag sytt på det. Därför blev klänningens kjoldel lite mindre omfångsrik än den skulle, jag orkade nämligen inte göra om rynkningen en gång till utan klippte bort det som blev för långt. Ett problem till finns det: I ärmsluten tycker jag det blev ganska stumt och oelastiskt, och väldigt knöligt under kantbandet. Nästa gång blir det nog rynktrådar igen, säger surtanten...

Mönster
Circus horse tunika från Ottobre 4/2013, stl 98 som visade sig vara stor i storleken, den får nog ligga och vänta i garderoben ett bra tag.

Material
Enfärgad jersey från Znok, little bloomy dream jersey från Lillestoff / Znok.


Wednesday, November 6, 2013

Till en liten häxa

Förra årets halloweenfest på förskolan var ingen succé för S - att klä ut sig var bara konstigt. I år var det dock annorlunda! S beställde en häxdräkt, trots att jag hade den allra finaste drakdräkt uttänkt i huvudet. Drake var inte alls intressant, det var häxa som gällde. Bara att rätta sig efter beställarens önskemål alltså.

Från början (ok, när jag slutat drömma om drakdräkten) hade jag tänkt mig en klänning i krossad velour, och en hatt i samma material. Men väl på Stoff och Stil insåg jag att krossad velour blir statiskt väldigt fort, och jag får rysningar bara jag tänker på "elektriskt" hår. Nej tack. Men så hittade min fina mansperson ett alldeles kolsvart sammetsaktigt tyg. Perfekt för en häxhatt och en mantel! 

Och när jag vandrat runt ett tag till hittade jag dessutom ett volangigt tyg som redan var en tub! Färdig kjol på rulle alltså. Till detta köpte jag lite svartvitrandig jersey till en vanlig tröja att matcha med häxensemblen. 

Kläderna borde ju inte vara något problem att sy, men en HATT? Som dessutom ska vara stabil nog att kunna stå rakt upp, och rakt ut? En rejäl mängd vliseline inhandlades, och ströks på det svarta tyget i dubbla lager. Och det funkade! Hatten står rakt upp och rakt ut. Med ett litet band i den i övrigt dissade krossade velouren kunde jag dölja skarven mellan brättet och kullen (ehh ja, spetsen?) och så var saken klar!



Efter lite googlande klippte jag till en halvcirkelformad mantel som jag först försökte kanta med krossad velour. Don't try this at home!!! Luddet for åt alla hål, velouren rullade sig på ett ofattbart envist sätt (jersey släng dig i väggen!), dessutom töjdes den i bandkantaren, och resultatet blev ett svart veckat dragspel med ojämn luddig kant. Gör om gör rätt: mantel nr två fick råa kanter, eftersom det sammetsliknande tyget varken fransar eller rullar sig. Runt halshålet sydde jag en infodring, som sticker ut lite där fram så att jag kunde sy fast karborrband. Klart!


Tubkjolen fick en kanal för resår upptill och inget mer. Sist sydde jag tröjan, som för övrigt blev ett mycket stiligt tillskott till basgarderoben.

Mönster
Hatt och mantel: egna påhitt med inspiration från google.
Kjol: Inget mönster
Tröja: Raide stl 98 från Ottobre 6/2012

Material:
Allt kommer från Stoff och Stil.